Sign In

Remember Me

vanligafragor

VANLIGA FRÅGOR & SVAR

OM ANMÄLAN & STARTPAKETET

Hur anmäler vi oss?

Ni anmäler er enklast genom anmälningsformuläret på skolval2014.se.

Svenska skolor i utlandet kan tyvärr inte anmäla sig via formuläret utan får istället kontakta Skolval 2014 via info@skolval2014.se så hjälper vi till med anmälningen.

Vilka kontaktpersoner ska vi ange vid anmälan?

Vid anmälan ska ni ange en till två ansvariga arrangörer och en kontrollant. En arrangör är den som är ansvarig för att arrangera skolvalet. En av arrangörerna måste vara en elev.

En kontrollant är den som kontrollerar att valet arrangeras på ett korrekt sätt, leder rösträkningen och ansvarar för att rapportera in valresultatet till Skolval 2014. Kontrollanten måste vara myndig vid valets genomförande. Arrangören och kontrollanten får inte vara samma person.

Kostar det något att vara med i Skolval 2014?

Nej, deltagande i Skolval 2014 är kostnadsfritt. Allt material så som valsedlar, valkuvert och instruktioner distribueras gratis.

När är sista anmälningsdag?

Sista anmälningsdag är den 6 maj för Skolval 2014 Europaparlamentet och 26 augusti för Skolval 2014 Riksdagen. Vi rekommenderar att ni diskuterar om ni vill genomföra skolval så tidigt som möjligt. Ju tidigare ni anmäler er, desto bättre kan ni förbereda valen och ju tidigare får ni allt material.

När kan man arrangera skolval?

Skolval 2014 Europaparlamentet kan arrangeras under perioden 12 – 23 maj. Skolval 2014 Riksdagen kan arrangeras under perioden 1 – 12 september.

Hur vet jag att min anmälan blivit mottagen?

Så snart vi har godkänt din anmälan skickas en bekräftelse till arrangörerna i anmälan. Om du inte får en sådan bekräftelse efter två dagar, skicka ett e-postmeddelande till oss på info@skolval2014.se.

När din anmälan är godkänd syns den under anmälda skolor på skolval2014.se. Om din anmälan kräver kompletteringar kontaktar vi dig via e-post eller telefon. Det är därför mycket viktigt att den e-postadress och det telefonnummer du angivit vid anmälan är aktuella.

Vad får man när man anmäler sig?

Alla skolor som anmäler sig till Skolval 2014 får ett startpaket, som fungerar som stöd för att arrangera skolvalet på skolan. Paketet innehåller ett häfte för arrangörer och ett för kontrollanter, en affisch och en checklista. Materialet finns även tillgängligt för nedladdning på hemsidan här.

Innan valperioden inleds (12-23 maj och 1-12 september) kommer alla anmälda skolor att få valpaketet. Det innehåller bland annat valsedlar samt häftet Instruktioner för valets genomförande.

Mitt startpaket har inte kommit, vad gör jag?

Kontrollera vilken adress du angivit i anmälan samt dubbelkolla att posten inte kommit fel och exempelvis hamnat någon annanstans på skolan. Om du efter detta fortfarande inte hittar startpaketet, kontakta oss på info@skolval2014.se.

OM VALSEDLAR & VALPAKETET

Vad följer med i valpaketet?

I valpaketet följer följande saker med:

  • Valsedlar för alla partier som fått mer än 1 % av rösterna i ett av de två senaste valen, plus blanka.
  • Valkuvert.
  • En hopfälld valurna.
  • Instruktioner för valets genomförande, med utrivningsbart protokoll, resultatformulär och kopieringsunderlag.
  • Skolval 2014-pins för röstmottagare.
  • Affischer.

När kommer valpaketet levereras?

Valpaketen distribueras löpande med start några veckor innan valperiodens början. Dagarna innan beräknat leveransdatum får ni ett mail om när ni kan förvänta er valpaketet.

Vårt valpaket har inte kommit, vad ska vi göra?

Kontrollera vilken leveransadress du angivit i anmälan samt dubbelkolla att den person som annars tar emot post och leveranser är säker på att paketet inte kommit fram eller att det inte hamnat i fel händer. Om du efter detta fortfarande är säker på att du borde ha fått valpaketet men ändå inte fått dem, kontakta oss på info@skolval2014.se.

Vi har fått för få valsedlar, vad ska vi göra?

Antalet valsedlar som ni får baseras på det elevantal ni angett i anmälan. Om ni fått för få valsedlar, kontakta oss så snart som möjligt på info@skolval2014.se.

Kan vi få fler pins/affischer/valurnor/etc?

Skolval 2014 kan bistå med extra valmaterial i den mån det finns material kvar och beroende på materialet.

Gällande valkuvert och valsedlar
Om ni har fått för få valkuvert eller valsedlar och behöver mer, kontakta oss omgående så skickar vi ut mer.

Gällande affischer och pins
Vi kan skicka ut mindre mängder extra affischer och pins så länge lagret räcker. Kontakta oss på info@skolval2014.se.

Gällande valurnor och instruktioner
Vi kan tyvärr inte skicka ut extra valurnor och instruktioner. Instruktionerna, tillsammans med de utrivningsbara arbetsdokumenten, går dock att ladda ner som utskrivningsvänliga PDF-filer. Om ni behöver fler valurnor föreslår vi att ni bygger egna av enkla kartonglådor.

Vilka valsedlar ska läggas fram?

Valsedlar för alla partier som distribueras från Skolval 2014 ska finnas tillgängliga för eleverna. En skola får inte under några omständigheter lyfta ut eller undanhålla ett enskilt partis valsedlar alternativt placera ett visst partis valsedlar på ett sådant sätt att de är mindre tillgängliga än andra partiers. Precis som i det riktiga valet kan även partier som inte får sina valsedlar distribuerade av Valmyndigheten själva förse skolan med valsedlar.

Vilka partier kan man rösta på?

Förutom de valsedlar som delas ut ska möjligheten också finnas att rösta på ett annat parti. Om en elev vill rösta på något sådant parti, som inte har en förtryckt valsedel, skriver eleven partiets namn på en blank valsedel.

Precis som i riktiga val kan väljaren rösta på vilket parti hen vill, oavsett om partiet registrerat sin partibeteckning hos Valmyndigheten eller inte. Med andra ord ska även röster på partier som eventuellt är okända för rösträknaren räknas som giltiga röster.

OM RÖSTRÄKNING

När ska rösterna räknas?

Vid ett skolval bör rösterna räknas samma dag som alla röster har avlagts. Om det inte är möjligt bör rösterna hållas säkert förvarade, i praktiken inlåsta, tills nästa dag, då rösterna ska räknas. Observera att alla röster bör räknas vid ett och samma tillfälle.

Var rösterna ska räknas?

Alla röster ska räknas på en plats i skolan som på förhand är känd och tillgänglig för eleverna. Ett klassrum eller ett konferensrum är lämpligt. Precis som vid ett riktigt val ska rösträkningen vara möjlig att bevittna, genom att stolar ställs upp framför de som räknar röster, där elever kan sitta.

Hur ska rösterna räknas?

Högst sex personer bör räkna rösterna. Vid rösträkningen ska den person som är anmäld som kontrollant medverka. Kontrollanten ansvarar för att valet och rösträkningen genomförs på ett korrekt sätt.

I Instruktioner för valets genomförande som distribueras i valpaketet finns anvisningar om hur rösträkningen går till. Instruktionerna går också att ladda ner här.

Vem ska räkna rösterna?

Kontrollanten ansvarar för att utse vilka rösträknarna ska vara. En rösträknare kan i praktiken vara vem som helst, men är lämpligen elever, lärare, föräldrar eller en blandning av dessa. En rösträknare behöver inte vara myndig. Eventuella arrangörer av skolvalet kan vara rösträknare.

Vem som är rösträknare bör vara känt för eleverna. Kontrollanten har rätt att utse en annan rösträknare, om en enskild rösträknare inte fullföljer sitt uppdrag på det sätt som är menat.

Vilka röster är giltiga och vilka är ogiltiga?

I Skolval 2014 gäller samma regler kring giltiga och ogiltiga röster som i riktiga val. En valsedel är giltig om den har ett partinamn, och inget annat, antecknat på sig. När rösterna rapporteras in till Skolval 2014 så ska både giltiga och ogiltiga röster rapporteras in.

I Instruktioner för valets genomförande finns mer detaljerade anvisningar om giltiga och ogiltiga röster. För frågor om blanka röster, se nästa fråga.

Hur fungerar blankröster?

En blankröst är en röst som har använt en blank valsedel, alltså en valsedel utan partibeteckning. Precis som i det riktiga riksdagsvalet räknas alla blanka röster som ogiltiga, men sorteras och redovisas även separat. Anledningen är att man bedömer att blankrösten kan betraktas som en proteströst och därför bör redovisas även om den inte påverkar valresultatet.

Vad gäller om någon har skrivit ett partinamn på en blank valsedel?

Om ett partinamn har skrivits på en blank valsedel ska röstsedeln räknas som en röst på det partiet, även om partiet annars har haft valsedlar framlagda.

För att en röst på ett parti där en blank valsedel har använts ska räknas krävs att partiets namn är uttryckt åtminstone i sin korta form. För att en röst på socialdemokraterna, genom en blank valsedel, ska räknas räcker det exempelvis att valsedeln säger ”Socialdemokraterna” och inte ”Arbetarepartiet Socialdemokraterna”. Eventuella stavfel ska inte tas hänsyn till, så länge det är begripligt vilket parti som avses.

Precis som i riktiga val kan det finnas röster som anger ett parti som inte är registrerat hos Valmyndigheten. Även detta partis röster ska räknas, även om partiet är okänt för röstsammanställaren eller kontrollanten och även om röstsammanställaren eller kontrollanten håller för otroligt att det angivna partiet faktiskt är ett parti.

OM INRAPPORTERING

Vem ska rapportera in resultatet?

Kontrollanten ska rapportera in resultaten och använder då de inloggningsuppgifter hen fått vid anmälan.

Vad gör jag om jag förlorat mina inloggningsuppgifter?

I din e-postinkorg borde det finnas från den tidpunkt då ni anmälde er. Om uppgifterna ändå inte går att spåra går det att använda glömt lösenord-funktionen vid inloggningssidan.

Vid ytterligare problem, kontakta Skolval 2014 på info@skolval2014.se.

När ska resultatet rapporteras in?

Resultaten ska rapporteras in direkt efter att de har sammanställs. För Skolval 2014 Europaparlamentet kan resultat rapporteras in under perioden 12 – 23 maj. För Skolval 2014 Riksdagen är motsvarande period 1 – 12 september. Rapportera gärna in så tidigt som möjligt så eventuella fel kan korrigeras i tid.

Hur ska resultatet rapporteras in?

Alla resultat ska rapporteras in via hemsidan skolval2014.se.

Vad krävs för att kunna rapportera in resultatet?

För att kunna rapportera resultatet och få tillgång till formuläret krävs att man har e-postadress och lösenord. Lösenord skickas till ansvariga arrangörer och kontrollanter via e-post till de adresser som angivits vid anmälan.

OM ÅRSKURSER & SPECIALFALL

Får särskoleelever rösta i Skolval 2014?

Särskoleelever deltar i Skolval 2014 på samma villkor som andra elever. Särskoleelevers röster räknas inte separat. Elever i grundsärskolans årskurs 7-10 räknas till årskurs 7-9 och elever i gymnasiesärskolan räknas till gymnasiet. Detta gäller i anmälan såväl som i inrapportering av resultat.

Hur röstar elever med fysiska funktionsnedsättningar?

Ett stort ansvar faller på arrangören att inreda vallokalen på ett sätt så att den är tillgänglig och funktionell för alla elever.

Om en elev lever med en funktionsnedsättning som hindrar hen från att själv hantera valsedel och valkuvert kan denne bli assisterad bakom valskärmen av en av eleven anförtrodd person. Anteckna då m.h.p.p. (”med handen på pappret”) i röstlängden när valkuvertet lämnas över.

Får elever i årskurs 6 (och lägre) delta?

Skolval 2014 riktar sig till årskurs 7-9 och gymnasiet, men andra årskurser kan få rösta. Då är det viktigt att ni i anmälan anger dessa elever i kategorin ”annat”. Notera även att den nationella sammanställningen endast gäller årskurs 7-9 och gymnasiet. Röster från övriga årskurser ska alltså inte rapporteras in.

Om de yngre eleverna går på samma skola som årskurs 7-9 kan de delta i samma skolval, men håll då rösterna separata från varandra. Använd gärna två separata vallokaler, eller åtminstone två separata valurnor.

Får elever på KomVux, SärVux och folkhögskolan delta?

Skolval 2014 riktar sig egentligen inte till dessa skolformer, även om utbildningen sker på grundskole- eller gymnasienivå. En skola med dessa skolformer kan ändå anmäla sig och delta. Då är det viktigt att ni i anmälan anger eleverna i kategorin ”annat”. Notera att den nationella sammanställningen endast gäller årskurs 7-9 och gymnasiet. Era röster ska alltså inte rapporteras in, även om det t.ex. gäller elever på allmän linje.

Hur fungerar det med skolor som både har årskurs 7-9 och gymnasiet?

Rösterna för årskurs 7-9 och gymnasiet redovisas och presenteras separat. De skolor som är kombinerade grund- och gymnasieskolor kommer därför i praktiken få genomföra två separata skolval. Vi rekommenderar alla kombinerade skolor att göra två separata anmälningar, en för grundskolan och en för gymnasieskolan, med olika ansvariga personer för varje val.

I de fall där anmälningen ändå är gemensam får skolan två valurnor och två instruktioner för att kunna genomföra två parallella val. Dessa skolor ska inte rapportera in sina resultat till skolval2014.se utan skicka dessa till rapportering@skolval2014.se.

Får man lov att göra skolvalet digitalt?

En viktig del av skolvalet är att det ska vara så likt ett riktigt val som möjligt. Om man vill göra ett skolval som är digitalt och alltså inte använda valsedlar och valkuvert räknas det inte som giltigt.

Vilka ska och ska inte rapportera in resultat?

Röster från dessa elever ska rapporteras in:

  • Grundskoleelever, årskurs 7-9.
  • Grundsärskoleelever, årskurs 7-10.
  • Gymnasieelever.
  • Gymnasiesärskoleelever.

 

Röster från dessa elever ska inte rapporteras in:

  • Folkhögskoleelever, även allmän linje.
  • KomVux.
  • SärVux.
  • Årskurs 6 och nedåt.

OM POLITIK I SKOLAN

Bör vi bjuda in politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund till skolan?

Från Skolval 2014:s sida rekommenderar vi alla skolor att bjuda in politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund till skolan. Många av de aktiviteter som sker före och efter skolvalen – som föreläsningar, debatter, hearings, utställningar, temadagar och särskild undervisning om politik – är inte möjliga att genomföra utan representanter från politiska partier eller partipolitiska ungdomsförbund. I Skolverkets stödmaterial ”Politisk information i skolan” kan du läsa mer om detta.

Vilka politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund ska vi bjuda in?

Urvalet av politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund som ni väljer att bjuda in måste ske på objektiv och saklig grund. Det kan vara alla partier som är representerade i kommunfullmäktige, riksdag eller Europaparlament.

Även partier som inte blivit inbjudna har rätt att medverka vid t.ex. en debatt i skolan, om de så efterfrågar. Läs mer i Skolverkets material ”Politisk information i skolan”.

Vilka juridiska regler behöver vi känna till för att bjuda in politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund?

För att en utomstående person, som inte är anställd eller elev på skolan, ska få tillträde till skolans lokaler krävs i allmänhet godkännande från rektorn, eftersom skolan inte är en allmän plats. I och med att alla kommunala skolor är myndigheter faller ett visst ansvar på rektorn kring vem som bjuds in och vem som senare släpps in, eftersom alla myndigheter måste vara opartiska och neutrala.

Mer information om vem rektorn måste släppa in finns i Skolverkets skrift ”Politisk information i skolan” som finns att ladda ned från www.skolverket.se, under rubriken ”Publikationer”.

Var kan man läsa mer om de juridiska reglerna kring besök från politiska partier och partipolitiska ungdomsförbund?

Skolverket har gett ut skriften ”Politisk information i skolan”, som kan beställas eller laddas ned från www.skolverket.se (under rubriken ”Publikationer”) och som innehåller de viktigaste juridiska rekommendationerna kring frågorna. Frågor kan även ställas till Skolverkets upplysningstjänst via samma hemsida eller på telefon 08-527 332 00.